10 december 2011

Nobelpriset i medicin

En hyllning till mannen som fick vänta för länge.


1968: Olof Palme demonstrerar mot USA:s krig i Indokina och USA kallar hem sin ambassadör.
Den här nya forskningen om cellförsvaret är ju helt fascinerande alltså. 
1970: The Beatles splittras.
Alltså, immunförsvaret, tänk att om man gör ett calmette-test med försvagad tuberkulossmitta minns kroppen om den stött på tuberkulos förut. Men kroppen glömmer bort calmette-testen - även om man gör många många test ändrar det ingenting. Är inte det konstigt?
1973: World Trade Centre i New York invigs.
Eh, de där trädformade cellerna i cellprovet, undrar vad de är till för? Jag tror vi kallar den dendritiska celler. 

1978: Världens första provrörsbarn föds.
Nä hörru, jag tror att de där dentritiska cellerna faktiskt spelar en nyckelroll i immunförsvaret.
1980: OS i Lake Placid.
Jomen är det så!
1981: Ronald Reagan blir USA:s president.
Jajamensan, vad var det jag sa, de hjälper till att aktivera T-cellerna.
1987: PKK är huvudspåret i jakten på Palmes mördare.
Aha, och dendritiska celler som är omogna har en helt annan funktion än de mogna. Hm, intressant!
1989: Berlinmuren öppnas.
Och om man förbereder dendritiska celler så kan man aktivera T-celler som själva aldrig utsatts för smittämnet. Naiva T-celler.
1992: Sovjetunionen upplöses officiellt.
Nu kan vi odla dendritiska celler i labbet. Vilket gör det så mycket lättare att forska på dem! Och forskningen går vidare. Bakom minsta varför döljer sig ett annat varför.
2001: Två flygplan flyger in i World Trade Center, New York.
Så mycket att upptäcka. 
Så många varför, så lite tid.
 
2011: Ralph M Steinman avlider av cancer i bukspottskörteln. Han hade behandlats med en experimentell terapi som använder sig av just dendritiska celler, vilket hade förlängt hans liv.
2011: Ralph M Steinman tilldelas Nobelpriset i medicin för sin forskning om de dendritiska cellerna.

Källa: Ralph M Steinmans tacktal för Novartis pris i grundläggande immunologi 2004
Samt Wikipedia.
Mer om dendritiska celler

3 kommentarer:

Jörel sa...

Det här blev ju ingen dikt. Dessutom blev den inte klar i tid - men jag upptäckte att man ju faktiskt kan fiffla med inställningarna... Jag rekommenderar att läsa mer om dendritiska celler och fundera på det storslagna i forskning som drivs av nyfikenhet - och det häftiga i att behålla sin nyfikenhet levande hela långa livet, på i stort sett samma sak. Och det fantastiska samarbete som krävs inom forskning: Steinmans tacktal/artikel som jag länkade till nämner otaliga namn som alla bidragit, och har en litteraturförteckning nästan lika lång som själva artikeln.

Signe sa...

Fanns det en snabbkommentar "intressant!" skulle jag ha klickat där.

Bodil sa...

Fin och värdig hyllning! Ja, det är kanske en utmaning en annan gång, att under söka vilka intressen man haft som hållit i sig genom åren och spåra vad man lärt sig och hur man utvecklats. Men vi tar det en annan gång va...